Hejdå! :)
Då det är många följare på denna blogg som en annan hade älskat så gör jag det tvärtom. Fått veta väldigt omogna saker. Och det är folk som läser denna blogg som beter sig som dem vore 12år. Folk som försöker försöra och smuttskastar mig då väljer jag att ta bort denna blogg eller denna blogg kommer finnas kvar men jag kommer inte att använda den. Men såklart kommer jag göra en ny blogg men kommer inte länka den ifrån denna. Utan det kommer finnas för endast mina vänner och vill ni veta så skriv erat namn på en kommentar så skickar jag på facebook eller sms om vad jag heter!
Lite sorligt att jag ska behöva avsluta en blogg som har betytt så mycket för mig som jag har i alla dessa år men jag är inte stark nog att bli smutts kastad just nu. Man hälsar o smörar för mig i verkligehet men inför andra så är man inte vatten värd..
Folk blandar in mig i deras skit som jag inte alls har med o göra. Min oro mage har redan lugnat sig på grund av massa skit som har hänt vid mig med vänner. Så då vill jag ju inte bli inblandad i andras skit som jag verkligen inte har med o göra!
Men aja skit samma.. Dem som behöver veta min blogg kommer få veta det så vi syns där sen :)
Long day!
Denna vecka är mer än full!
Igår var det rehabsträning men kunde inte slutföra det hela då jag fick svår huvudvärk, yrsel och var på väg att kräckas. Sedan var jag tvungen o åka till sjukan och prata med en sköterska om att boka en tid till läkaren och hade sån jäkla tur och fick en tid idag..
Så började med att jag åkte till sjukan tidigt i morse. Hon var riktigt orolig för min (andra)mage och kropp, hade väldigt lågt av någonting i kroppen. Så fick ta massa prover och "prover" hem som jag skulle ta i flera dagar. Sen fick jag veta att min hemska huvuvdvärk, yrsel och illamåendet var för mina spänningar och de bästa var att fortsätta med det jobbiga som ansträning men jag var ju rädd igår när de blev så men tydligen ska jag fortsätta för att de ska fortsätta. Men skit jobbigt o läskigt då jag inte ens kan se en bil åka förbi, kan inte vända huvudet åt sidan utan att se stjärnor. Men ska till sjukgymnasten i veckan så hon får hjälpa mig. Och min höft kunde dem ej hjälpa mig med och ortopeden hade tydligen fullt så måste söka privat om jag ens ska få hjälp.
Sedan var det vidare till ett annat sjukhusbesök/möte och ville ha min mamma med då jag var super nervös och mötet var så personligt och samtalet var så djupt så kände att jag behövde ha stöd speciellt av någon som känner mig. Men mötet gick bra och vi kom fram till bra saker, så nu ska jag bara vänta och se vad dem säger på deras nästa möte om mig vad dem kan hjälpa mig med. Men så skönt, för har väntat i 7 månader eller egentligen 2 år för att få denna hjälp så det är en stor sten som försvunnit ifrån axlarna. Men det kommer va en lång och tuff väg men jag kommer klara det men kommer bli känslosamma dagar, veckor och månader. Vill tyvärr inte berätta exakt vad de handlar om då det är känsligt för mig men fick förklarat för mig varför jag beter mig som jag gör ibland så jag kanske kommer va extra känslig en tid framöver men de kommer hjälpa mig på sikt!! :)
Sen imorgon har jag som tur är en ledig dag men inga sjukhusbesök alls. Super skönt!
Torsdag blir det sista vattengymnastigen sen träffa sjukgymnasten. Sen fredag skulle de blivit tandläkaren men blev framflyttat till nästa vecka men har LOPPIS på lördag så det är bra att jag har några dagar ledigt till att rensa kläderna och skorna. Så vill ni komma på loppisen så skriv privat meddelande så berättar jag adress o tid :D
Stark!
Idag var jag stark! Stolt över mig själv att jag satt näsan i vädret och va mig själv. Vågade gå ut och va trevlig. Men det var sjukt jobbigt verkligen men jag gjorde det!!!
Kropp till salu!
Senaste tiden har hela min kropp varit helt urbalans. Magen/tarmarna lever sitt egna liv. Trodde först att jag endast fick ont i magen när jag åt gluten och vist det blir värre men just nu får jag ont av allt jag äter och hamnar på toa direkt men blir mest gasig och kramper.
Jag har haft huvudvärk och illamående konstant i 2 veckor nu, finns där när jag vaknar under dagen och när jag ska sova. Yrsel förekommer ibland. Vissa kommer kan jag inte ens se en bil åka förbi utan att jag vill spy av illamåendet. Jag är trött och seg i kroppen plus att denna kyla inte gör det bättre.
Om jag står still i 15 minuter ungefär så domnar mina fötter bort..
Så just nu känns det som jag skulle behöva ha en riktig utredning och ta prover på min kropp.. Det kan lika gärna vara biverkningar av min medicin och då oroar jag mig i onödan men kan även vara annat skit i min kropp. Men min magkattar är cp och äter högsta dosen av omaprazol så känns som min mage börjar säga ifrån av all mediciner och de känns sådär då jag är 22 och behöver äta dessa i minst 50 år till om inte forskningen får fram något vettigt.
Så jag skulle verkligen behöva träffa en läkare nu men vill inte gå till någon annan än min läkare men han vill tydligen aldrig bli frisk :( Men blir det ej bättre tills på måndag så får jag åka upp till sjukan o snacka med dem!
Tur att vi alla är olika!
Jag skrev igår att jag senaste tiden blivit arg över saker o ting. Men just idag är jag mig själv till 100% så jävla less på vissa människor just nu.
Vi alla lever i Sverige, vi tycker olika. Hade varit jobbigt om alla tyckte likadant. Vi röstar på olika partier, hade varit knasigt om alla röstar likadant, då skulle inte alla partier behövt funnits. Vi ser olika ut hade varit tråkigt om alla såg likadana ut.
Jag bryr mig inte egentligen vad folk röstar på, alla har som sagt sin rätt att rösta på de man själv vill ha i sitt liv men jag personligen vill inte ha rasister i mitt liv, dem finns ingen plats för dem. Spelar ingen roll om våra egenskaper passar ihop men rasisiter vill jag inte ha. Rasist är sånt stort ord så det passar inte för mig. Sen får alla tycka vad dem vill om det. SD kanske har andra bra punkter men jag håller inte med men ni kanske gör det. Men deras största punkter är rasismen. Röstar man på dem så lär man ju tycka om deras punkter, annars är det ingen ide att rösta ju, eller har jag fel?
Och man röstar på ett parti för man tycker om deras punkter för man vill ha ändring i sitt liv men att rösta på SD så blir det stora ändringar i landet. Dem vill ha ett läger för alla invadrare som kommer till sverige, det ska tas Dnat, det ska sparas i en dator. Där ska dem sitta inlåsta i tills deras papper blir godkännande. Under ett år kan dem bli hotade att bli utvisade. Hur normalt är det? Hur får det Sverige att se utåt på? För mig är det ett stort rasistisk punkt. Och inte okej alls.
Jag kan hålla med om att Sverige inte borde ta in så många fler då vi knappt kan ta hand om dem vi har. Tycker även att gör du ett misstag blir du utvisad, det borde alla partier ta in. Men SD punkter är sjuka. Det är tragiskt att det ska behöva va så 2014. Och det jag inte förstår är hur människor tänker. Tänk om det var ni som kom till ett land och det var sådär. Man skulle aldrig känna sig välkommen.
Min mammas man kom hit, han fick inge bidrag alls utan han fick välja att plugga men inte få pengar eller jobba och få pengar. Hade SD lett sverige då så var han tvungen att lära sig språket först och vist jag förstår att dem borde lära oss vårt språk men då ska dem ju även få bidrag i så fall. Men mammas man valde att jobba och tjäna pengar och kunna leva först och jag tycker det var ett bra val för då visade han att han ville klara sig själv..
Pratade med en bardomsvän igår om en sak.
Hitler var en "bra man" han fick folks röster, alla älskade honom för hans punkter var så otroligt bra. Även Judar röstade på honom för han visade en "bra sida utåt". Han vann valet, han fick makten och han använde verkligen makten på ett annorlunda sätt..
SD lurar i folk massa saker, att dem är ett bra parti. Även där så röstar invadrare på dem( som judarna gjorde) för dem trodde att det skulle leda till något bra för dem.
Hur ska vi veta vad SD och svenska partiet gör med deras makt? Dem trycker i saker i folks huvud men dem döljer det riktiga dem har. Vi i Sverige och i världen är rädda för ett tredje världskrig för ingen vill ha andra världskriget tillbaka för alla hatade den tiden och den var omänsklig men då kanske alla borde ta en titt och tänka en gång extra för tror att vinner SD eller svenska partiet så tror jag att det kan leda till ett tredje världskrig och vet att många fler tror på det.
Ni kanske tänker att så kan man inte tänka. Men har läst så mycket på aftonbladet och andra sidor att vi inte får glömma hitler tiden men det är precis det folket börjar göra om dem inte ändrar sina åsikter snart.
Vist man kanske inte ska dra alla över en kant bara för folk röstar på SD. Men om jag har vänner som störs på mina statusar så kan man gärna skriva till mig lungt, privat. Haft många diskutioner med folk och vissa har hoppat på en med världens utskällning och såna behöver jag inte prata med igen men även folk som skrivit till mig med deras åsikter, jag med mina sen har det varit okej sen. Inge mer med det. Har jag även vänner som röstar på SD så får dem gärna förklara för mig varför? för självklart så tror jag att folk som röstar på SD är rasister då deras största punkter är rasistiska.
En klok vän sa det att vissa tycker att dem är rasisiter och vissa inte då vi alla har olika åsikter och ja det har vi som tur är. Men jag har ingen plats för folk som vill ha ett vitt land och utan utlänningar. Men det är mitt val ingen annans. Man blir mörkrädd hur det kan få vara såhär detta årtal, vi alla borde lärt oss en läxa ifrån historien.
Jag skriver en status på facebook för jag tycker det, folk inleder en diskution och jag svarar såklart för att få min åsikt sagt. Men när man börjar inse att det spårar så kanske det är läge att sluta. När alla som vill har fått sagt sitt så kommer diskutionen ändå inte leda någonvart, ingen ide att lägga mer energi på något som bara kommer bli värre. Varken jag eller någon annan kommer ändra sin åsikt för någon tycker det och då är det väl det bästa att säga bara skit samma, slut diskuterat vi alla tycker olika sen är man vänner igen..
Har sagt att folk som är rasisiter ska ta bort mig som vän och det står jag för. Men när folk skriver till en att man ljuger och skriver för mycket om ett ämne så tycker jag personligen att man är ganska patetisk. Skyllnad om denna person nu var rasisit och tyckte annorlunda tog bort mig av den anledningen. Men att man tar bort något för man inte gillar ämnet så kan man ju faktiskt bara bländra förbi, ta bort så man inte ser saker. Men att man sen sitter o anklagas för att ljuga så kommer vi tillbaka till det jag sa: vissa tycker att dem är rasisiter och vissa inte, punk..
Ni kanske tänker att så kan man inte tänka. Men har läst så mycket på aftonbladet och andra sidor att vi inte får glömma hitler tiden men det är precis det folket börjar göra om dem inte ändrar sina åsikter snart.
Vist man kanske inte ska dra alla över en kant bara för folk röstar på SD. Men om jag har vänner som störs på mina statusar så kan man gärna skriva till mig lungt, privat. Haft många diskutioner med folk och vissa har hoppat på en med världens utskällning och såna behöver jag inte prata med igen men även folk som skrivit till mig med deras åsikter, jag med mina sen har det varit okej sen. Inge mer med det. Har jag även vänner som röstar på SD så får dem gärna förklara för mig varför? för självklart så tror jag att folk som röstar på SD är rasister då deras största punkter är rasistiska.
En klok vän sa det att vissa tycker att dem är rasisiter och vissa inte då vi alla har olika åsikter och ja det har vi som tur är. Men jag har ingen plats för folk som vill ha ett vitt land och utan utlänningar. Men det är mitt val ingen annans. Man blir mörkrädd hur det kan få vara såhär detta årtal, vi alla borde lärt oss en läxa ifrån historien.
Jag skriver en status på facebook för jag tycker det, folk inleder en diskution och jag svarar såklart för att få min åsikt sagt. Men när man börjar inse att det spårar så kanske det är läge att sluta. När alla som vill har fått sagt sitt så kommer diskutionen ändå inte leda någonvart, ingen ide att lägga mer energi på något som bara kommer bli värre. Varken jag eller någon annan kommer ändra sin åsikt för någon tycker det och då är det väl det bästa att säga bara skit samma, slut diskuterat vi alla tycker olika sen är man vänner igen..
Har sagt att folk som är rasisiter ska ta bort mig som vän och det står jag för. Men när folk skriver till en att man ljuger och skriver för mycket om ett ämne så tycker jag personligen att man är ganska patetisk. Skyllnad om denna person nu var rasisit och tyckte annorlunda tog bort mig av den anledningen. Men att man tar bort något för man inte gillar ämnet så kan man ju faktiskt bara bländra förbi, ta bort så man inte ser saker. Men att man sen sitter o anklagas för att ljuga så kommer vi tillbaka till det jag sa: vissa tycker att dem är rasisiter och vissa inte, punk..
Erkänner något fel!
Mycket saker som händer just nu.. Det leder till tankar, oroa och magont. Saker som jag inte kan prata om och då gör det till mer oro.. Senaste tiden har jag haft extrema åsikter om allt och det är sån jag är men denna gång har det varit väldigt mycket och blir lätt arg och inte kan kontrollera det, kortare tålamod och förut så försökte jag skita i allt men nu måste jag nästan skriva saker men tror att någonstans bakom all min irritation ang allt så tror jag att det är mycket som ligger bakom det. Det är egentligen inte jag, jag är inte arg eller tar åt mig lätt men senaste tiden så gör jag det. Jag klarar även inte av stress längre får liksom panik inom mig och säger någon något vid den tid punkten som jag är som mest stressad så kan den få höra de ena och det andra. De liksom brister för mig.
Och tror att det kan va för att det är så mycket som händer omkring mig just nu så min irritation kommer ut över alla andra istället för att försöka ta itu med det innan eller försöka andas innan jag skriver saker som kan skapa mer problem. Och vill inte att folk ska ha föredommar( om de nu heter så) om mig, utan jag vill skapa en bra bild av mig själv och vill att alla ska tycka om mig inte tvärtom och ibland så tror jag att den bilden blir tvärtom när jag spricker inom mig och blev sådär extremt arg och det är inte menat det är inte så jag vill ha det. Men det är så det blir just då.
Om jag ska va ärlig så vet jag ingenting just nu men kan tänka mig att allt som händer ligger bakom min irritation och det extrema korta tålamodet. Vill inte va sån utan vill andas och inte skriva så starka saker men blir så bara annars skulle jag kunna ställa mig i ett hörn och bara skrika.
Jag säger alltid vad jag tycker o tänker och säger verkligen emot om jag tycker något är fel eller om någon hoppar på mig eller påstår att jag ljuger men allt detta tror jag har sin förklaring jag har blivit så sen jag blev mobbad jag försvara mig o min familj till 100% om inte mer ibland och ingen kan hoppa på eller påstå saker för blir atomatisk att jag försvara mig då. Och ni kanske inte förstår men alla som blivit mobbade vet hur vissa ärr sitter kvar och detta är ett av mina ärr som sitter kvar.
Men sen att jag aldrig kommer sluta säga vad jag tycker är fel det kommer jag inte men kanske inte bli så arg som jag blir. Men det hoppas jag att jag kommer få hjälp med nästa vecka..
Detta inlägg jag skriver nu är något stort för mig jag erkänner något sånt personligt fel som jag inte vill ha men jag erkänner det för att få folk att förstå lite mer. Ingen bortförklaring eller så men något jag tror kan ligga bakom all irritation jag har på folk.. Jag är ingen dålig människa, jag ljuger inte, jag är inte arg, jag är ingen dum människa utan jag talar alltid sanning, jag är glad, jag är snäll och jag är omtänksam och alltid tänker på mina nära det är den bilden jag vill att ni ska få inte tvärtom, som den tjuriga tjejen. Utan just nu har det bara med allt som händer. Hoppas ni förstår!
För är så otroligt lycklig som har fått dem vännerna jag har fått för ni betyder så mycket för mig och kanske inte är världs bäst att visa känslor men var ändå så länge sen jag var så glad och kände mig älskad. Så tack för ni finns <3 Även så otroligt lycklig med min familj som förstår mig till 100 och finns och stöttar mig! älskar er alla <3
Puss
Lite fakta ang Fibromyalgi
Detta skriva lite punkter om vad fibromyalgi egentligen är. Detta är bara en del om vad det är för finns så mycket mycket mer men hade nog blivit jobbigt att läsa då! :) Hoppas ni tar er tid att läsa detta, så viktigt att förstå människor omkring oss <3
Det kan finnas flera orsaker till att man får fibromyalgi, till exempel stress, enformiga rörelser eller långvarig värk på samma ställe i kroppen. Sjukdomen är allra vanligast hos kvinnor mellan 40 och 55 år, men kvinnor i andra åldrar och män kan få sjukdomen.
Denna fakta har jag fått av 1177!
Vad händer i kroppen?
Ont i kroppens muskler
Fibromyalgi innebär att man har långvarig smärta eller värk i musklerna på flera ställen i kroppen, tillsammans med en ökad smärtkänslighet. Med långvarig menas minst tre månader.
För att man ska få diagnosen fibromyalgi ska smärtan finnas både inom övre och nedre delen av kroppen och på både vänster och höger sida. Det som skiljer fibromyalgi från andra tillstånd med lokala eller utbredda muskelsmärtor är att den ökade smärtkänsligheten vid fibromyalgi är mera uttalad och mera utbredd.
Drygt åtta av tio som har fibromyalgi är kvinnor. Orsakerna till den stora skillnaden mellan könen är inte känd.
Nerverna skickar signaler till hjärnan
Smärtsystemet är en del av kroppens nervsystem. När smärtnerverna i musklerna retas, skickas signaler till nervcellerna i ryggmärgen. Där kan smärtsignalerna gå vidare oförändrade eller dämpas och bli svagare, eller förstärkas och bli kraftigare. Från ryggmärgen går smärtsignalerna till hjärnan. Det är först när signalen når hjärnbarken som man medvetet upplever smärta. Man känner hur stark smärtan är, hur obehaglig den känns, och var den sitter.
Signaler skickas också till de delar av hjärnan som ger upphov till känslomässiga reaktioner på smärta. Långvarig smärta handlar i stort sett alltid både om kropp och själ.
En ökad känslighet för smärta
Om man har fibromyalgi reagerar man kraftigare än vanligt på smärta. Smärtan sprider sig också lätt till många ställen i kroppen och blir mer eller mindre ihållande.
En sänkt smärttröskel gör att även ett lätt tryck eller muskelspänningar och muskelsammandragningar som inte brukar vara smärtsamma gör ont.
Flera orsaker kan ligga bakom
Det kan finns flera olika orsaker som tillsammans leder till att man får fibromyalgi. Till exempel kan ett arbete där man alltid rör sig på samma sätt belasta muskler så att man får långvarig värk. Stress kan göra att man omedvetet spänner muskler till exempel i skuldrorna, och det kan i längden leda till att man får värk.
Olika personer har olika stor risk för att få fibromyalgi, och sjukdomen kan delvis vara ärftlig.
Kroppens system samverkar
Hjärnans smärtsystem har förbindelser med kroppens immunsystem och med de system som reglerar sömn och hur vi reagerar på stress. Förbindelserna mellan smärtsystemet och de övriga systemen går i båda riktningarna. Det innebär till exempel att stress kan ge smärta och smärta kan ge stress.
Detsamma gäller för relationen sömn och smärta. Det är mycket vanligt att personer med långvarig värk har sömnproblem och att personer som har problem med sömnen har värk. Det är ofta svårt att avgöra om sömnproblemen eller smärtproblemen kommer först.
Detta förklarar varför fibromyalgi kan ge många symtom och att det kan vara svårt att veta vad som har orsakat sjukdomen från första början.
Smärta påverkar hur man mår
Fibromyalgi är inte en psykisk sjukdom, men långvarig smärta ger oftast långvarig stress. Stressen kan i sin tur öka intensiteten i smärtan man upplever och även förklara en del av symtomen vid fibromyalgi. Inte bara när man får fibromyalgi utan vid alla långvariga smärttillstånd spelar psykologiska faktorer en roll för hur de olika symtomen upplevs. Oro, ängslan, stress och depression kan förstärka symtom som smärta, trötthet och dålig sömn.
Om man har fibromyalgi kan man ofta inte anstränga sig på samma sätt som den som inte har värk. Kanske måste man avstå från de fritidsaktiviteter som är mest fysiskt krävande, men det innebär inte att man helst bör vara i stillhet. På arbetet kan man behöva hjälp av företagshälsovården för att få hjälp med rätt teknik och rätt utrustning i arbetet. Här kan små förändringar ofta göra stor skillnad.
Denna fakta har jag fått av http://www.fibromyalgi.se/
Symptom:
Huvudsymptomen vid fibromyalgi är en ständig smärta i vila - kronisk smärta - samt en onormal trötthet. Intensiv och långvarig smärta är en stressfaktor och stressrelaterade symptom som t.ex. huvudvärk och magbesvär är därför vanliga hos patienter med fibromyalgi. Smärtan påverkar även sömnen och dålig sömn leder till ännu mer smärta och ännu mer stress, vilket i sin tur ger ytterligare försämrad sömn. Slutresultatet blir en onormal trötthet.
Muskelsmärtan påverkar motoriken och gör det svårt att röra kroppen obehindrat. Ofta klarar man inte av att uträtta vissa saker längre, som t.ex. att springa, gå i trapport eller lyfta tunga saker. Många med fibromyalgi lider även av stela muskler (framför allt på morgonen) och domningar och stickningar förekommer hos mer än hälften av patienterna, utan att de har någon nervskada.
Det finns även en mängd övriga symptom samt ett flertal samsjukdomar som är vanliga vid fibromyalgi.
Samsjukdomar
Det finns ett flertal sjukdomar och syndrom som är vanligt förekommande i samband med fibromyalgi – så kallade samsjukdomar. De vanligaste är:
IBS-syndrom/Colon Irritable (irriterad tarm)
ME/CFS (kroniskt trötthetssyndrom)
Sömnapné
RLS (Restless Legs Syndrome)
TMJ (käkledssyndrom)
WAD (Whiplash Associated Disorder)
Multipel kemisk överkänslighet (Multiple Chemical Sensitivity, MCS)
MFS (myofasciellt smärtsyndrom)
Reumatiska sjukdomar (t.ex. Bechtrevs, RA m.fl.)
Karpaltunnelsyndrom
Sjögrens syndrom
Depression
Allergier
Migrän
Kronisk bihåleinflammation
Vulvodyni (brinnande smärta i underlivet)
Endometrios
Fibrocystisk bröstsjukdom (godartade bröstknutor)
Syndromet "Överaktiv blåsa"
Fibromyalgi - idiotisk sjukdom
Rubriken säger allt vad detta inlägg ska handla om..
Denna sjukdom trodde en läkare för ungefär 6-10 år sen att jag skulle få när jag var äldre då jag hade vissa symptomer. Kände mig redan då stel i muskler, hade ont i knänan väldigt länge. Men sedan var det inte så mycket med det. När jag blev sjuk 2012 med min endometrios så föll min kropp i bitar och var nog mottaglig mot allt. Redan då började jag känna att jag hade ont i större delar av kroppen, men läkaren trodde inte på mig. Sedan började jag jobba på Oriola där arbetet var väldigt tungt och jag gick på någon energi som jag inte hade och gick in i väggen. Det var ungefär när det hände och efter det jobbet fick jag hundra gånger ondare. Då när jag kom till läkaren så gjorde dem massa tester o lyssnade på vad jag hade o säga. Så då visade det sig att jag hade jätte svårt fibromyalgi. Och det var ungefär som ett ännu slag mot mig. Jag viste innerst inne att jag hade fibromyalgi men nu fick jag det liksom på svart på vitt och det blir mer verkligt.
Jag har inte haft så mycket "anfalls" dagar. Det jag menar med det är när hela kroppen ger upp, ingenting funkar. Man får inflammationer, du kan varken gå sitta stå ligga ner för allt gör ont. Du känner att varje muskel i kroppen känns som nålar och hugg. Fast jag inte får dessa dagar så ofta så känner jag av fibromyalgi varje dag, jag har ont varje dag men som det gäller alla sjukdommar vissa dagar är värre än andra och idag är det en sån dag då kroppen har lagt av. Oftas får jag ondare när det är kallare ute och sen valborg har det gått utför. Har ont från huvudet ner till tårna. Fötterna kramper, jag kan knappt ha datorn i knät för det gör ont, kyla funkar inte alls idag, kan inte ta på mig själv. Kan inte sitta för då strejkar höften som jag fått en svår inflammation i, kan inte gå då strejkar höft o rygg, sitter jag ned så strejkar rumpa,rygg,axlar, bena, fötter, tårna. Sitta vid datan så strejkar armarna, sitta o glo på tv gör ont i huvudet, för jag är känslig mot ljus och ljud, ligga ned är väl det enda som är skönast av allt detta så länge jag hittar en sida som inte gör för ont.
Så då jag inte haft denna sjukdom så länge och inte riktigt velat läst så mycket om den då jag inte vill acceptera att jag har det. Så vet jag inte riktigt vad jag ska göra för att må lite bättre, vet egentligen ingenting än att åka till värmen men det är inget alternativ just nu. Folk som har samma sjukdom säger att man ska vila, helst flera dagar. Men mitt huvud hänger inte riktigt med där, kan inte ligga hemma i flera dagar o bara vila hur mycket kroppen än behöver det och jag kan sova hur mycket som helst hela tiden vart som helst så kryper det i kroppen o huvudet att jag inte gör något. Blir liksom rastlös direkt och får smått panik om jag inte hittar på saker. Så just nu går jag på någon energi som egentligen inte finns så tror idag att den energi försvann och därför kroppen föll, så jag hoppas att energin kommer tillbaka imorgon så jag kan få träffa mina brudar som jag saknar så mycket! <3
I nästa inlägg kommer jag skriva lite om vad just Fibromyalgi är för något :)
Överlycklig!
Har letat överallt efter en sommrig klänning som jag blev kär i första gången jag såg den. Så idag när jag var i Uppsala så hittade jag först inte i min storlek men chansade att prova 2 storlekar mindre i hopp om att den skulle passa och det gjorde den. Överlycklig tjej! :D
Hur ska man veta?
Hur ska man veta att man tycker om någon fortfarande eller bara saknar den personen som sin vän? För just nu kan jag inte känna skillnaden, jag vet verkligen inte. Och jag försöker sitta o tänka ut vad dessa tankar betyder men samtidigt som jag försöker tänka ut det så försvinner denna person längre o längre bort och lever sitt liv.
Jag försöker tänka tanken hur det skulle va om denna person fanns i mitt liv och det gör mig glad men ändå osäker men tror inte det har med denna person o göra utan med min sjukdom och alla skit saker som ingår i denna sak. Sen försöker jag tänka, tänk om det är endast saknar en som en vän hur jag ska kunna klura ut det. Ni kanske tänker börja umgås osv osv, men det funkar inte riktigt så just nu.
Har tyckt om denna person i flera år men sist var jag ej redo och det var så mycket som satte stopp så tror att "min chans" är borta. Av det jag har fått hört. Har skrivit förut men tror inte denna person tar mig på allvar och inte så konstigt då jag själv är fett osäker men ja jag vet fan inte vad mina tankar är just nu.
Vill skriva o berätta men vågar ändå inte. Då denna person har gått vidare med sitt liv och skulle bara bli pinsamt om man sågs efteråt. Men vad kan jag förlora? Kan förlora något.. Blir smått nervös eller inte nervös men avundsjuk när du har någon annan än mig så det lär vara ett tecken, men kan inte detta med kärlek just nu så stort frågetecken?!
Åh.. Hatar dessa tankar, hade bara varit enklare om jag viste och vågade gå framåt o berätta.. Men men gör jag inte det så förlorar jag nog föralltid och har gjort såhär förut. Gillat något men berättat det när den personen gått vidare med en annan, fått reda att känslorna var besvarade då men ingen sa något och sen blev det inget. så borde inte göra samma misstag men det är ändå så mycket som står på spel och är denna gång besvarad? Denna gång är jag fett osäker och vet inte..
Mysig dag på stan med två fina vänner och underbara mamma!
Hej hopp! :)
Idag skulle jag till min husläkare o fixa läkarintyg osv när jag väl kommit dit och var stressad som ett as så säger dem att han är sjuk. Blev sjukt jävla irriterad då dem endast ringde en gång när jag var på Ica och inte hade hört, varken lämnat meddelande eller ringt tillbaka. Så blev sjukt arg att man stressat dit o sen är han sjuk vist inte att han är sjuk men att dem inte ringer flera gånger. Inte första gången dem gör sådär. Sen ljuger hon o säger att hon ringt massor av gånger, konstigt att jag endast hade ett missat och inga meddelande. Otroligt otrevlig var hon oxå, snäfte åt mig och börja bråka och säger att jag kan byta läkare men nu är det så viktigt att jag inte byter läkare. Tror inte att andra kan skriva ett super bra läkarintyg som inte känner eller vet något om mig så fuck off!!!
Sedan åkte jag o mamma upp på stan och handlade lite två par kläder till oss och där mötte vi Elin som sedan följde med oss runt på stan även så mötte vi minna så vi tog en glass på torget i solen och bara myste.
Senare på kvällen så bjöd jag mamma på en alkoholfri drink och middag.
Så denna dag o kväll var toppen och super mysig. Underbara tjejer och underbar mamma vad mer kan man begära :D
Sen imorgon blir det grillning hos Linn och sedan på fest ute i hummelsta, bra helg helt enkelt :D
Vill ha ;)
Har hittat jätte snygga kläder på gina tricot som jag vill ha, så sommriga o fina kläder. Hittat tre favoriter som jag vill ha som jag tror skulle passa mig bra. Förutom att jag ej gillar linnen men kofta finns alltid ;)
Sjukhus vecka!
Igår var jag på smärtmotaggningen. Och jag blev chockad hur trevlig och rar min läkare var, aldrig hänt förut. Hon är väldigt speciell, man har stor respekt för henne och man vågar inte säga emot henne knappt. Och hon har säkert tagit en på allvar men det känns inte som det vissa gånger men igår så gav hon mig massa bra feedback och var jätte trevlig. Hon sa att det syns på mig att jag mår bättre och verkligen försöker vara stark o kämpa mig framåt. Fick även en eloge att jag inte slutade med min medicin pågrund av bikverkingarna utan att jag försökte hitta ett sätt att äta dem ändå trots allt och det hjälpte mig och nu är jag mycket bättre, en lång bit kvar men tagit mig framåt. Så hon var glad för min skull och ville inte ge mig akut medicin pågrund av att jag äter för mycket just nu och det var ju bra så då får jag åka in istället. Hon och jag pratade även om rehab som antagligen kommer bli akutellt i höst/vinter någon gång. Så det var skönt att få träffa henne o gå igenom allt och få så mycket bra o positiva ord.
Sen fick jag även beröm att jag var duktig att inte dricka alkohol. För hon sa det inte många 22 åringar som accepterar läget, väljer hälsan först och skippar alkoholen.
Just nu lider jag inte men jag saknar vissa cider som inte finns i alkoholfritt, känna sig lite lullig men ändå nykter. När jag fick veta att jag antagligen kommer behöva äta medicin resten av mitt liv det betyder att jag inte kommer få dricka på många år och som sagt lider inte men det känns ganska surt att va 22 och aldrig mer få dricka en droppa. Jag älskar passoa, bacardi och mango o hallon cider saknar det redan nu så det är lite surt men hellre at jag mår bra än att dricka o må ännu sämre :)
Så idag var jag på vatten gymnastiken och det gick bra men är fortfarande rädd att göra vissa rörelse. Att hoppa, eller böja bena uppåt gör väldigt ont i magen så vågar inte göra för snabba eller stora rörelser för då får jag nog antagligen lida senare. Så ska ringa en annan sjukgymnast i uppsala som har hand om endometrios så jag kan få hjälp med min rädsla av rörelsor.
Imorgon ska jag till husläkaren och skriva sjukskrivning. När du är kort sjukskriven så kan du snacka på telefonen men är du långtids sjukskriven så måste du träffas o diskutera med din läkare o gå igenom allt ännu en gång. Sen ska jag även ta upp att jag tror att jag har IBS som även mina läkare tror i Uppsala o ser vad han säger då. Kanske kan få medicin mot mitt krampande. De visar sig :)
Min oro!
Idag skrev en bekant/vän till mig att hon mår dåligt när hon ser någon människa sitta fel så tänkte att jag skulle prata om det nu i detta inlägg.
När jag går på mc donalds, cafe eller restaurang och ser att någon sitter själv så mår jag dåligt för dem. Vist dem kanske vill gå o fika själv men kan även va att den personen är ensam i sig själv och inte har någon att gå med. Känner smärtan i både magen o hjärtat och tycker så synd om den personen och önskade att jag kunde hjälpa. I fall jag ser att någon ser ledsen ut. Sen kan jag även tänka som om någon skulle tappa sin mat och stället inte vill hjälpa till o ge nytt om den personen kanske knappt hade råd med den maten och inte kan köpa en ny. Eller när dem handlar en glass o sitter själv så mår jag dåligt för den personen.
När jag ser barn som skriker o behandlar sina föräldrar som skit och inte ger någon respekt alls gör ont i mitt hjärta och vill bara krama om dem o säga att dem är värdefulla. Och kan bara tänka hur ont de skulle göra.
Att läsa någons blogg hur dåligt dem mår så blir jag ledsen o vill hjälpa fast jag ej kan.
Eller när jag ser en gammal och tänker på döden så får jag lätt panik och det är tom så jag får panik att bara skriva om de för kan inte prata om de, funkar inte just nu. Det är min mardröm så hatar o prata om ålder eller se en gamal dam på stan ensam. Vet att de är helt sjukt men något jag får jobba med om jag ens klara av det.
Men detta jag gör med allt tänkande på folk är väl bra o visar att jag verkligen bryr mig om allt o alla fast jag egentligen inte borde. Och borde egentligen försöka sluta med det för min oro för allt blir bara värre men kan inte låta bli att bry mig så mycket.
Det är ganska jobbigt att tänka såhär varje gång för min mage blir bara värre fylld med oro. Vet att jag måste försöka tänka på annat
Så får ni chansen säg hur fin, värdefull, underbar och hur mycket ni älskar era föräldar och syskon varje dag så dem får höra det. Även till er vänner lite då och då. Dem kanske vet att ni gör det men hur glad blir man inte när någon säger att dem älskar en eller bara skriver ett spontant sms hur värdefull man är. De värmer så gott i hjärtat och alla behöver höra det varje dag!
Gör mig glad! :)
Idag när jag gick in så såg jag att här om dagen hade jag 60 st besökare och de gjorde mig riktigt glad att så många läser min blogg. Vist det är kanske inte mycke men personligen så tycker jag det när bloggen handlar mest om mitt liv så tycker de var mycket o kul! :) Så tack till er alla som läser min blogg och vill följa min vardag, sjukdommar och allt annat som visas här! :)
