I veckan så pratade jag och en kompis om hur egoistiskt det är att ta självmord. Hur många man gör ledsna och hur många som får lida av att någon tar livet av sig. Ca 1500 personer dör varje år genom att ta sitt liv. Vissa tar sitt liv genom att hoppa framför ett tåg. Då är det inte bara familjen och vännerna som lider. Även den som körde tåget och dem andra. 

Vissa tar livet av sig för dem inte tycker om livet, är mobbad eller mår sjukt dåligt. Man kan få hjälp innan det går för långt. Försök prata med någon som kan hjälpa dig. Det ska inte behöva gå så långt som att behöva ta sitt liv. Vägen till att må bra är lång och kan vara jävligt tufft men man får aldrig ge upp.  

Jag tycker det är egoistiskt på ett sätt men ändå så förstår jag på något sätt. Man kan må så sjukt dåligt att man inte ser en annan ut väg, att man inte äns orkar kämpa, man mår så dåligt så man inte vet vart man ska ta vägen. Man vill be om hjälp men man känner att det är menningslöst för man känner att vägen till att må bra är lång och man tror inte att man kan le igen.

Jag har vetat hur det känns, jag har varit med om saker. Men jag vet också att bara man ber om hjälp eller tar i mot hjälp. Och verkligen kämpar och verkligen försöker se att det finns en annan utväg än att ta sitt liv så kanske man kan må lite bättre. 

Men tyvär så är det för många som hinner ge upp innan någon hinner hjälpa en, finns många som inte vill ha någon hjälp. Som anser att den inte tillhör denna värld, att det är lika bra att försvinna och få slut på sitt lidande. 

Det finns så många som älskar er, så ge inte upp !

Hoppas folk som läser det här inte tar illa vid sig eller missförstår mig.

Den här videon"texten" berörde mig, så kolla gärna och läs.




Beklagar verkligen till er alla som har förlorat någon.

Vila i frid !