Just nu skulle jag bara vilja prata, prata ur mig allt som jag går och bär på - mina tankar och funderingar. Vill ha någon där som förstår och bara vill lyssna. Det känns inte som vi är hela längre, under tiden värkar vi ha spiltrat. Det var inte som förut, det är annorlunda nu. Ingen märker det, alla tror att det är som förut. Men det är inte sant, jag lever i det. Jag märker det, det är inte som förut.. Det var mycket prat, skratt hela tiden, och glada. Nu pratas det inte lite mycket, någon är sur oftas och fräser åt en. Jag förstår att de är jobbigt för dig, men det är jobbigt för oss/mig med, vi börjar splitras mer och mer, känns det som.. Jag kanske inbillar mig, men efter allt som har hänt så värkar det vara förstört..

Hejhej :)

Det var ett tag sen jag skrev nu men har haft fullt upp sen har jag varit sjuk sen i söndags. Så inte fören idag har jag varit lite piggare. Har inte tid att vara sjuk ligger redan efter i skolan och får inte missa mer. Så dem senaste veckorna får jag nog räkna med mycket plugg. Saknar skolan eller saknar att ha något att göra om dagarna och saknar alla mina vänner :)
Men på fredag tänkte jag gå till skolan, har inget annat val heller har ju natonella prov i matte a då :( Men ska bli skönt att komma tillbaka iaf, träffa alla.

Idag är det ett år sen vi fick reda på sjukdomen. Vi har kämpat i ett helt år nu och flera år kommer det nog bli. Det är inte slut än. Det har gått upp och ner varje dag. Men du lever nu iaf det är huvudsaken, det var beräknat att du skulle lämna oss i december men det gjorde du inte, du gav inte upp du kämpade och gjorde så att du låg före sjukdomen. Fortsätt som du har gjort, fortsätt kämpa. Vi kämpar med dig, alltid. Du är min "pappa", du har varit med mig sen jag var 12 tror jag. Och DU ska vara med tills jag blir gammal. En sak är klart du får inte lämna oss, försvinner du försvinner vi med dig. Mår du dåligt mår vi dåligt med dig och stöttar dig. Vill du gråta så gråter vi med dig och stöttar dig. Och vill du har ren kärlek och lycka kom till oss ! Vi kommer alltid stötta och älska dig resten av våra liv. Ett liv utan dig finns inte för du gör våra liv <3

Idag har du verkligen varit på dåligt humör, ibland känns det som sjukdomen hinner ifatt dig. Den värkar förändra den du egentligen är. Förstår att det lär vara jobbigt att veta att man kanske kommer dö, att det kanske inte finns en chans att du får fortsätta leva med oss. Men ju mer man tänker på det ju mer ledsen blir man, man glömmer bort det som finns omkring en.

Just nu skulle jag bara vilja släppa allt och gråta, ni vet den känslan där det känns som man är fylld med gråt. Det lilla minsta får dig att börja gråta. Just nu känns det som det. Hade möte idag, och vi började prata om allt det här. Det är fortfarande jobbigt att hålla inom allt, fick kämpa för att inte tårarna skulle komma. Varje gång vi pratar om det försöker jag hålla tårarna inom mig, vill gråta men vill inte visa att jag också kan vara svag..

Jag är fortfarande rädd varje gång du åker till sjukan att min telefonen ska ringa och mamma eller någon säger att du har blivit sjukare att provsvaren inte är som dem ska. Vi har hållit på med det här i över 1 år nu, och vi har en lång tid framför oss. Läkaren sa att vi kunde få gå på koll i 3 år till. Fast svaren kanske är bättre för varje gång så är det jobbigt att veta att du ska till sjukan jämt. Och vi får leva med det hemma, vissa dagar är alla på topp andra dagar vill man bara sjunka ner under täcket blunda och önska att det bara är en mardröm. Vill bara att någon ska nypa mig i armen så jag vaknar upp och allt är bra.

Tyvär så får jag bilder av när farfar låg där, helt svag och matt. Sjukdomen hade verkligen hunnit ifatt honom om inte mer, den var före honom. Han gav upp , orkade inte kämpa längre. Men vet att du inte ger upp vet att du kommer kämpa in i slutet. Om inte , du har inget annat val <3

Saknar just det där !

Hejhej :)

Igår började det med att vi hade champang frukost hos Johanna. Sen runt 10 tiden trog vi till stan skulle kolla på forsräningen men blev stadsparken på en gång. Fick ta liten rund tur för att inte bli stoppad av älskade poliserna;P
Kom fram dit där alla satt, och var bara att öppna första cidern. Blev rikigt härligt väder så blev ännu skönare. Blev massa musik, dricka i solen och dessutom med underbara människor^^
Råkade spilla cider i hela min väska, så klumpigt - Så blev bara att ta ut allt och försöka låta den torka i solen.

Efter stadsparken drog vi hem till Rebecka för att äta mat, nom nom. Var vrål hungrig, hehe.
På kvällen drog vi in till stan , strosa runt mest. Men hade en rikigt kul valborg iaf :D

Träffade en ny person Mathilda, rikigt härlig person:) <3

Tänkte slänga in några bilder från dag gården.

I kväll blir det bara ta det lungt med en film och godis. Sen i morgon ringer klockan ungefär halv 6 :(
Men det ska bli en toppen dag, ska ha dans uppvisning på Maxim teatern :D

I hate to say I still love you inside me. Nothing I want to do, thought everything was gone, but it never disappears. Maybe not in that way but I really care about you .