Ensam...

 
Hatar känslan där man känner sig så otroligt ensam fast man inte är det. Har en underbar familj,vänner&pojkvän. Men just nu så känns det mesta jobbigt, börjar gråta för ingenting alls. Genom att vara sjuk i över 3 veckor har gjort mig till en annan. Kan inte skratta som jag brukar, tar åt mig av allt, tar saker fel, kan inte skämta och gråter typ jämt. Vill bara bli mig själv igen, nackdelen med detta är att en person får lida för dem sakerna som är van med den jag brukar vara...
 
Varje morgon då jag vaknar så tänker jag: Försök va dig själv, försök vara glad idag och inte bli sur eller ledsen. Skratta o skämta om saker och ting. Jag försöker verkligen men hur jag än gör så blir det alltid på det andra sättet.
 
Är egentligen hur lycklig som helst...

Se till att skriva något innan ni lämnar min blogg :) <3

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0