Senaste tiden har jag kommit in i någon slags skov. Orkar ingenting, orkar inte ens bry mig om mina hemövningar för kroppen, orkar inte svara när folk skriver, orkar inte höra av mig, har ingen kraft. Inte så att jag inte vill man blir oftas jag tar de sen, jag gör de sen. Tror det helt enkelt blivit för mycket senaste tiden, har dragit på mitt fake smile och trott att allt är bra och jag är stark, jag kämpar. Jag har varit den personen som nästan alltid har hört av mig, men jag har lessnat. Nu menar jag inte alla personer men finns många som inte har ansträngt o nu orkar jag inte anstränga mig. Sen finns de såklart andra vänner som anstränger sig o höra av sig som jag uppskattar till 100 men senaste tiden har bara varit har ingen ork alls. När jag hamnar i en sån där skov så skiter jag i de mesta. Jag hoppas ni förstår detta, det är inte enkelt det jag går igenom och alla har sina svårigheter som man går igenom och självklart behöver man vänner men de är svårt att försöka acceptera något sånt. Så blir att några gånger per år hamnar jag här!

 

Jag försöker umgås med vänner på helgerna men på vecko dagarna så blir de att jag inte umgås med någon eller orkar svara på sms. Eller så tar de otroligt många dagar innan jag svara. Och vill bara ber om ursäkt till er som inte fått svar av mig, menar inget illa och verkligen inte så att jag inte vill prata eller tappa kontakten med er för är otroligt glad för er som jag har i mitt liv. <3

 

Men de går till en gräns för mig med, smärta dagligen, annat som spökar i min vardag tillslut när jag inte orkar slå emot de som pågår så blir de såhär ibland. Något jag får acceptera men de är svårt men glad att dem som vet om detta att dem acceptera detta. Man vet ju själv att man blir orolig när ingen svarar eller smått irriterad.