När jag var hos min mamma här om dagen som hittade jag en tidining i hennes låda. En stor bild på mig, ett repotage ifrån den tiden jag blev mobbad i skolan! Frida tidningen som man läste då ville skriva om min mobbning och jag ville göra det för att kunna hjälpa andra. Och det har gjort att jag verkligen är totalt emot de lilla minsta retning, taskiga saker idag. För det jag var med om vill ingen vara med om inte äns den man hatar ska få vara med om något jag var med om på den tiden! 

 

Men slut pratat om historia, den har gjort till den jag är idag och jag har kommit långt. Och lärt mig att säga nej! 

Detta är inget jag pratar om men heller inget jag håller stängt i fall folk/vänner vill veta eller undrar över något. För det är ändå en del av mig, ett ärr som finns där men även något jag kommit över. Vist att när man tänker på det så är det hemskt o man mår dåligt över det men det är inget jag tänker på om man inte kommer in på saken. Och jag mår bra idag, det är huvusaken! :) 

 

Här får ni en smyg bild på hur det såg ut i tidningen och vem vet ni kanske läste det för 7-8 år sen :)