Mycket saker som händer just nu.. Det leder till tankar, oroa och magont. Saker som jag inte kan prata om och då gör det till mer oro.. Senaste tiden har jag haft extrema åsikter om allt och det är sån jag är men denna gång har det varit väldigt mycket och blir lätt arg och inte kan kontrollera det, kortare tålamod och förut så försökte jag skita i allt men nu måste jag nästan skriva saker men tror att någonstans bakom all min irritation ang allt så tror jag att det är mycket som ligger bakom det. Det är egentligen inte jag, jag är inte arg eller tar åt mig lätt men senaste tiden så gör jag det. Jag klarar även inte av stress längre får liksom panik inom mig och säger någon något vid den tid punkten som jag är som mest stressad så kan den få höra de ena och det andra. De liksom brister för mig.

Och tror att det kan va för att det är så mycket som händer omkring mig just nu så min irritation kommer ut över alla andra istället för att försöka ta itu med det innan eller försöka andas innan jag skriver saker som kan skapa mer problem. Och vill inte att folk ska ha föredommar( om de nu heter så) om mig, utan jag vill skapa en bra bild av mig själv och vill att alla ska tycka om mig inte tvärtom och ibland så tror jag att den bilden blir tvärtom när jag spricker inom mig och blev sådär extremt arg och det är inte menat det är inte så jag vill ha det. Men det är så det blir just då. 

Om jag ska va ärlig så vet jag ingenting just nu men kan tänka mig att allt som händer ligger bakom min irritation och det extrema korta tålamodet. Vill inte va sån utan vill andas och inte skriva så starka saker men blir så bara annars skulle jag kunna ställa mig i ett hörn och bara skrika. 

 

Jag säger alltid vad jag tycker o tänker och säger verkligen emot om jag tycker något är fel eller om någon hoppar på mig eller påstår att jag ljuger men allt detta tror jag har sin förklaring jag har blivit så sen jag blev mobbad jag försvara mig o min familj till 100% om inte mer ibland och ingen kan hoppa på eller påstå saker för blir atomatisk att jag försvara mig då. Och ni kanske inte förstår men alla som blivit mobbade vet hur vissa ärr sitter kvar och detta är ett av mina ärr som sitter kvar. 

Men sen att jag aldrig kommer sluta säga vad jag tycker är fel det kommer jag inte men kanske inte bli så arg som jag blir. Men det hoppas jag att jag kommer få hjälp med nästa vecka.. 

 

Detta inlägg jag skriver nu är något stort för mig jag erkänner något sånt personligt fel som jag inte vill ha men jag erkänner det för att få folk att förstå lite mer. Ingen bortförklaring eller så men något jag tror kan ligga bakom all irritation jag har på folk.. Jag är ingen dålig människa, jag ljuger inte, jag är inte arg, jag är ingen dum människa utan jag talar alltid sanning, jag är glad, jag är snäll och jag är omtänksam och alltid tänker på mina nära det är den bilden jag vill att ni ska få inte tvärtom, som den tjuriga tjejen. Utan just nu har det bara med allt som händer. Hoppas ni förstår!

 

För är så otroligt lycklig som har fått dem vännerna jag har fått för ni betyder så mycket för mig och kanske inte är världs bäst att visa känslor men var ändå så länge sen jag var så glad och kände mig älskad. Så tack för ni finns <3 Även så otroligt lycklig med min familj som förstår mig till 100 och finns och stöttar mig! älskar er alla <3

Puss